Besatt
Bakbundna händer och ihopsydda läppar
Vid ett kärr som ingen valt att se
Omringad av bilder från mitt förflutna
Krossat glas och tomhet
Men det finns bara en sak i mina tankar
Jag sträcker ut min hand
Kyla och skräck omfamnar mig
För att sedan genomsyra allt vid denna spegel
Tankarnas rinnande vener
Är detta vad vi lever för?
Denna ständiga längtan efter din röst
Varför svarar du mig inte?
Leende, kastar jag mig ut i det eviga
För att omfamnas av mitt öde
Detta vatten av besatthet blir min grav
Obsa
Manos y labios escondidos
En un pantano nadie ha elegido ver
Rodeado de imágenes de mi pasado
Vidrio destrozado y vacío
Pero sólo hay una cosa en mis pensamientos
Yo extendo mi mano
El frío y el horror me abraza
Entonces para imbuir todo en este espejo
Venas corriendo de los tanques
¿Para esto vivimos?
Este constante anhelo de tu voz
¿Por qué no me contestas?
Sonriendo, me tiro al eterno
Ser abrazado por mi destino
Esta agua de obsesión se convierte en mi tumba